input

Har börjat känna mig trött. Tror att det är helt normalt när man jobbar kreativt och måste leverera till varje satt deadline. Mötet på Fårö har varit allt och inget, men framförallt så har man fått nya inputs för att omvandla till outputs. Allt och inget. Formlöst. Precis så. Det behöver inte vara så mycket mer.

how to spell crap

Tillbaka på jobbet.
Skön, trist, grå, dassig skiteftermiddag.
Strul med uppsägning av lägenheten.
Måste, måste därifrån.

Utvecklingshelg med jobbet på Fårö härnäst.
Skönt att komma bort, om än bara för ett dygn.

hör på det här...

Den tredje dagen faller man i träsket.
TV-shop-träsket.
Det är konstaterat.

Slökollade på inslaget om Magic Bullet.
Mamma har just en sådan.

Nu sitter jag med en fin mugg med gul kant och sippar en egenkomponerad ishälsodrink med massor av blåbär och apelsin som jag nästan måste döpa till något.

Vad?
Hmm.

Har det!

C-minus?

Dålig, dålig humor.
Äh.

när inget annat är på gång

Nästan feberfri.

Sitter med en kopp kaffe framför datorn och svär högt över att min nya telefon inte släppts. Ännu.
SonyEricssons K850 blir väl årets julklapp.

Har ett enormt sug efter att göra tre saker:

1. ta fallskärmscert
2. gå kurs i franska
3. börja spela volley igen

Ok. Jag är lite uttråkad...

och carl bildt bloggar

40-graders feber och ett huvud som svävar en halvmeter ovanför kroppen.
Har sovit bort ett helt dygn av mitt liv.

Inte nu.
Jag har inte tid.
Eller lust.
Eller ork.

Tänkte försöka att läsa lite, men vet att jag somnar.

Vissa straffar gud med all rätt.
Typ Carl.

Det kunde vara värre.

and then...

where life began

floorball-frenzy

Vaknade klockan halv åtta i morse på soffan hemma hos mamma och pappa.
På min vänstra sida: en flaska receptbelagd hostmedicin modell starkare.
Känner mig mer eller minde medvetslös, sitter på jobbet och försöker göra nytta.

Läser i GT om hur VIBK plockade Bollstanäs med 10-3 i premiären.
Höstens mesta bakfyllenöje är här - innebandysäsongen med söndagar i Södervärnshallen.

I år går de upp.
Är helt säker.

Trerätters tilltuggsmeny:
- Sunkigt gevaliakaffe med mjölk i plastmugg
- Sladdrig och överkokt korv som simmar i tillbehör + fullkornskorvbröd
- Banana Skids

Dresscode:
- Luvtröja + mössa
- Brallor med häng
- Löparpjuck från Asics

Meningar att slänga sig med:
- "Järlö är som ett fint vin som bara blir bättre med åren"

tankar

Frågan är hur man kombinerar Peter, Björn & John med opera och får det att funka?
Hur kan man vara arg på sin pappa för att man aldrig fick börja spela cello?
Varför är min mamma beroende av TV-shop?

mitt livs novell

Alice läser högt ur Prinsessaboken för en snorig moster. Pink is the shit.

html från helvetet

Ja.

Hata HTML.

Länge leve Dreamweaver och Flash .

words fall through me

Jag måste få ur mig det.

Igen.

Det här är magiskt.

Fortfarande.

sanningens ögonblick

Jag har alltid haft en hemlighet.

Loa Falkman.

Söndagens repris av Melodifestivalen 1990.
En liten Klara med en tallrik köttfärssås och spagetti i soffan.
Jag var fem år gammal när Loa fick mig att gråta.
Det var något stort med Loas röst.

Stort.
------------------------------------------------------------------------
Jag har alltid haft en hemlighet (del 2).

Opera.

Dröm: att se Turandot på the Met i N.Y.
Puccini dog när han skrev operan Turandot, och enligt honom skulle den innehålla hans livs mästerverk. Det framgick aldrig vilket stycke han menade, men det måste vara Nessun Dorma. Tänk att höra Nessun Dorma på Metropolitan.

Stort.

let's just fall in love - again

Once.

Det är fredag, konstigt nog.

Hela låten hittar du här.

stereo generator

Let's listen to the radio.

glädjeämnet

Hämtar Jakob som har lekt Pippi hela dagen på dagis.

tro mig

Jag sa inget.
Jag sa inget.
Jag sa inget.
Varför sa jag inget?

Trösta dig med att jag aldrig känt mig så låg.
Aldrig haft så svårt att sova.
Aldrig letat så mycket efter ett sätt att säga att jag är ledsen.

Trösta dig med att det finns en plan för sådana som oss.
Och att morgondagen kommer att se precis likadan ut.
Precis som dagen efter det. Och sedan.

När man är helt tom så återstår bara ett enda ord.

Förlåt.

...

you live and you learn

Kom hem från jobbet vid fem och somnade knall och fall. Vaknade efter någon timme och gjorde en riktig ansats att koppla in tv:n (läs: digitalboxen från helvetet) men inte fan gick det. Antar att det är antennen det är fel på.
Skit.

Nu sitter jag hemma hos pappa & mamma och kollar igenom månadens skörd av räkningar, äter apelsinklyftor och dricker thé. Hör mamma mumla meningar i stil med "spill inte på tangentbordet igen, Klara" och "nej Kaj, Facebook är inget för dig, du är gammal".

Mötet med hundpsykologen gick helt ok idag. Bortsett från att den lånade (men otroligt fina) hunden Wittra kissade i min bil. Borde ha tagit en SR-bil istället. Well, you live and you learn.

behärskar genier kaos?

när hela världen ser på

a box of chocola...nej, inte alls

Jag är lite trött.
Ok, ganska trött.

Försöker att intala Jimmy att jag har hjärnhinneinflammation bara för att nacken är stel och huvudet känns som en heliumballong. Han säger att det är datorn. Jag vet att han har rätt.

Såhär med facit i hand och en gigantonorm ljuddatabas så kan det utan förevändningar påstås att jag skrattar mycket.

Mycket..?

Mycket.

Det finns säkert en timmes råmaterial i databasen som påvisar sanningen= kalla fakta. Det blir inte mer bevisligt än så.

Haha (...lite lamt)

haha

det här är ju fan bra (dock inte klockrent)
måste de dansa?

borde snart blocka youtube

note to self: get a life

kvällens låt...

...måste bli en låt med Thievery Corporation.

...

Jag skojar bara.

Det händer ibland.

uppriktighet är en dygd

Ska jag skriva något?
Vad?

Att jag är på väg hem till en stökig lägenhet?
Att jag borde se till att få en tvättid?
Att jag lämnar ett skrivbord som ser ut att tillhöra någon som är hemlös?
Att jag har tappat min kalender som innehöll mitt femte visakort för det här året?

Undrar om man kan prenumerera på kreditkort. Jag vågar nästan inte gå till banken och beställa ett nytt. Senast beställde jag ett även fast det jag hade innan inte var aktiverat. För att mamma hade slängt kuvertet (hon slänger allt).
Trodde någon på mig när jag sa att mamma hade tappat bort kortet?
Nej.
Handelsbanken hatar mig.
De borde älska mig, för jag räddar säkert all form av pinsam tystnad som skulle kunna uppstå under fikarasterna.

Jag är slarvig. Jag är disträ. Jag kan svara på frågor och få folk att tro att jag lyssnar.
Men det gör jag aldrig.
Inte på riktigt.

veckoslutet

Måndag. Somnade med sovrumsfönstret öppet och vaknade i Vladivostok.

Helgen har varit bra.
Fredagen ägnades åt läsning. Under lördagen var jag och mina kära föräldrar och kikade på en ny bil till pappa.
Sedan tog vi med mormor ut till stugan. Jag cyklade ner på Ljugarn och köpte kaffebröd på Espegards, och så kom kusin André på fika. Mormor höll låda och berättade gamla anekdoter.
Eftermiddagen ägnades åt långpromenad med moster Eva med Törnrosahuset som mål. Helt sjukt när man täker på det.
Mitt ute i skogen, bland tallar, sly och buskar, ligger en övergiven stuga som ingen rört sedan sextiotalet. Ingen vet vems den är och den går bara att ta sig fram till fots genom meterhöga taggbuskar. Dörren står på glänt, och det ser ut som om någon bara gått därifrån och lämnat allt i hast.

Lördagkvällen ägnades åt middag och fotboll. Somnade alldeles för tidigt, och sov länge på söndagmorgonen. Varje liten del av mig behövde en lugn helg.

Närmast hägrar en intervju med en man ute i Garda. Måste boka bil.
Och så blir det klart med bandning från Stockholm. Åker upp torsdag eftermiddag som det ser ut.

när alla ord är sagda

Öppnar sovrumsfönstret för att få en sista blick av fredagen den sjunde september tvåtusensju. Alla andra planer fick läggas åt sidan till förmånen av en äckligt spännande bok, raggisar och te under världens skönaste duntäcke. Det är äntligen helg.

recept på ångest

Ingredienser:
1 inbokat reportage
1 halvkass Nagra-bandare
213 steg till Solbergaskolan
1 handfull halvtaskiga skolkorridorer av modell äldre
3 nersuttna soffor i skolcafeterian

Gör såhär:
Boka in ett reportage i en lokal som du inte befunnit dig i sedan det var inne att lyssna på Britney Spears. Gå de få men otroligt långa stegen dit. Träffa lärarna som du inte sett sedan du fick dina Icke Godkända betyg. Känn doften av tonåring och hör ljudande rapar som blandas med målbrottspip.

Om gåshuden rest sig så har du lyckats med din ångest.

tokyo noice

Riktigt skön onsdagkväll med... ja, jobb. Vad annars? Det har varit en bra dag med en godkänd sändning och två bra reportage på eftermiddagen. Har precis kommit tillbaka till jobbet från en filmvisning på Roxy, där Johan Söderbergs Tokyo Noice visades. Den var... svår att greppa. Jag fick blandade känslor, men det är ju något bra. Något som berör. Söderberg är helt fantastisk bra faktiskt, speciellt som kompositör, och klipptekniken ger tydliga tecken på att han låter fantasin få fritt spelrum. Nästan som att befinna sig i en mardröm. Fast en bra sådan.

saker som gör ont times two

Nansen med Thomas Denver Jonsson.
Eller duetten Dreams At The Filmclub med Nina Kinert.

Jag har inget liv.
Jag har inget liv.
Jag har ing... Nej.

Musik är att leva.
Hoppas jag?
Annars är jag rökt år 2019.

saker som gör ont

Hösten ligger på och jag skulle kunna vara kär i Nina Kinert.
Om jag var man.
Låten Heartbreaktown gör riktigt ont och ligger bra till för att kvala in på höstsoundtracket som jag filar på när jag inte jobbar sena kvällar.
Min tanke är att göra tre volymer med blandade låtar och försöka att förmedla något. Det blir en helhet med omslag och allt.
Varför jag gör det?
För att få utlopp för alla tankar jag tänker och känslor jag känner.
För att få en klockren skiva att lyssna in när man sitter i bilen och det regnar.
För mig själv och för att jag inte har en tv.

Saker som gör ont måste göras enkla.

graciöst som i cykelhjälm

Det är jobbigt att simma med sjöjungfrufena (monofena heter det tydligen). Sitter på jobbet och laddar för att orka gå hem och lägga mig efter ett simpass med Bottenskraparnas monofenklubb (finns bara fem sådana klubbar i hela Sverige...gee, wonder why?). Antar att jag vaknar med skön träningsvärk imorgon. Är dessutom riktigt sliten efter nattbåten i natt. Somnade vid fyra och var på jobbet vid åtta.

Fick precis en god kopp te med massor av honung av Jimmy här på en tom redak.

Note to self: åk aldrig nattbåt.
Någonsin.
Igen.
Om du inte vill spy galla i tre timmar.

tystnad är överskattat

Måndag eftermiddag.
Jetlag vs brist på sömn.
Sitter och slölyssnar på promo-musiken som skivbolagen lägger upp i DigaS.

Eftermiddagskanditdater:

Be Good Or Be Gone - Fionn Regan
Damien Rice får ta och kolla sig över axeln (lyssna in låten Put A Penny In The Slot).
Little Flower - Denison Witmer & Sufjan Stevens
It Means Nothing - Stereophonics
Through Your Eyes - Nina Kinert

Och det här som är helt fantistiskt. Och konstigt.