onsdag 19 september 2007

tro mig

Jag sa inget.
Jag sa inget.
Jag sa inget.
Varför sa jag inget?

Trösta dig med att jag aldrig känt mig så låg.
Aldrig haft så svårt att sova.
Aldrig letat så mycket efter ett sätt att säga att jag är ledsen.

Trösta dig med att det finns en plan för sådana som oss.
Och att morgondagen kommer att se precis likadan ut.
Precis som dagen efter det. Och sedan.

När man är helt tom så återstår bara ett enda ord.

Förlåt.

...

Inga kommentarer: